Jag är egentligen en av er, men dagen till ära har jag nästlat mig in på redaktionen. Det här var ingen överlagd handling från min sida, men det föll sig som så att Fannys och mitt planerade bad ställdes in pga. regn och vi fann oss själva med timmar av ledig tid. "Ska vi gå och titta på frysmat på Picard*?" frågade hon mig. Det ena ledde till det andra och plötsligt hade vi båda köpt upp oss på iskalla smårätter från den franska kedjan.
* - "I februari slog Picard upp portarna till den första butiken i Sverige med endast fryst mat. Med råvaror och färdigmat av allra högsta kvalitet vill fransmännen få svenskar att handla fryst istället för färskt."
I rask takt tog vi oss hem till mig för att undvika smältningsolyckor och laga till det vi förmodade var läckerheter. I vårt frysta artilleri hade vi skrapat ihop: Vårrullar som det kanske var fläsk i, cheeseburgare med tomatsmet på, crêpes fyllda med emmentalerost samt "ljusa" smoothieglassar med smak av mango och persika.
Vårrullarna serverades med en nuoc mam-sås omöjlig för en kameralins att plocka upp. Dess smak tillsammans med rullarna gifte sig eventuellt... Saken var att Fanny i sitt idisslande råkade tugga på något så hårt att hela lägenheten knakade. Efter detta obehagliga ljud var det svårt för mig att gå vidare i rullarnas förlovade land, så jag fortsatte
smakresan till US of A och allas favoriträtt: cheeseburgaren!
Cheeseburgaren fick vila trettio minuter i ugn vilket gjorde den precis så krispig på utsidan och mosig på insidan som man vill ha en maräng. Tomatsmeten smakade som man tänker att barnmat kanske smakar. Osten var mer lik ett spöke i konsistens och arom, lite läskig alltså. Själva köttet fick mig att tro att kossan det kom ifrån hade burit parfym, förnimmelsen av Chloé var helt tydlig för mig. Det ska väl sägas att Fanny inte upplevde det precis som mig, men hennes palett är möjligen något underutvecklad när det kommer till skräpmat.
Det samlade omdömet för våra varmrätter blir inte helt oväntat mycket mycket dåligt. Det enda som var bra var att det var ganska roligt att tillaga rätterna och att de såg relativt goda ut.
Desserten skulle dock komma att väga upp vår besvikelse! Smoothieglassen, eller som Fanny valde att kalla dem "de ljusa smoothieglassarna", var delikata. Lagom kvalmiga precis som smoothies brukar vara, utan att varken sticka iväg åt för sött eller för surt. Delikat! Formidabelt! Utsökt!Dessutom till extrapris, sjutton svenska kronor för sex glada glassar.
Picard bör eventuellt överväga att bara sälja glass. Det skulle hedra dem att inse sina misstag och rätta till det som går att rättas till. Skadan är troligtvis redan skedd på många håll, men små gester kan ibland vara den mest effektiva krishanteringen.
Tills dess att våra franska vänner tagit sitt förnuft till fånga vill jag ge å den starkaste rekommendationen till dig: gå snabbt förbi all mat-mat när du är på Picard, se ingen i ögonen, köp glass, ta inga kvitton, gå hem, frys in.
Vänliga hälsningar,
Ebba Lagersten för Kycklingbloggen
