Den färska dadelns svenska blygsel

En sak slog mig: färska dadlar – finns de över huvud taget? Inte för att vi på något sätt bor i ett palmrike där olika, för oss exotiska, palmfrukter hänger i frodiga klasar från palmer som svajar i den ljumma kvällsbrisen, men det slog mig att jag verkligen inte vet hur en färsk (alltså en icke torkad) dadel ser ut och ännu mindre hur den smakar.

Jag klumpar ofta ihop dadlar och fikon till en enhet vilket jag antar har att göra med att de av hävd och tradition tillhör det söta segmentet på våra julbord. Och färska, om än ganska fadda och tråkiga, fikon har man ju både sett, klämt på och glufsat i sig även här i Sverige sen ett tiotal år tillbaka. Men var är dadeln?

Nu har jag i alla fall bildgooglat färsk dadel för att stilla mitt sinne och kan konstatera att den verkar existera och att den ser ut som ett gult plommon ungefär. Jag har också förstått att den växer i klase och att varje klase väger upp till 50 kilo och att en palm kan bära åtta klasar.  Varför det är just åtta framgår inte, men jag väljer att tro på min källa. Hur lång tid det tar för en dadel att transformeras från gul och färsk till brun och torr skvallrar min källa tyvärr inte om.

Frågan kvarstår – varför kan man inte köpa, inte ens se, färska dadlar i svenska affärer? Och ytterligare en fråga som gnager i mitt inre är varför torkade dadlar ofta benämns som "färska dadlar" på förpackningarna? Med risk för att låta som ett as som gör sig lustig på andras bekostnad (vilket självklart absolut aldrig någonsin har hänt) men har det alltså sin förklaring i att man vill framhålla att det trots allt rör sig om färska torkade dadlar till skillnad från gamla torkade dadlar?