fredag 26 april 2013
Den stora tacostressen
Det finns en sak som jag inte gillar med konceptet tacos, nämligen att det är så många komponenter. Visst är det kanske trevligt ("gemytlig plockmat" etc.) men det där med alla dessa tillbehör gör mig mest bara stressad! Först ska man hålla på att skära gurka och tusen andra grönsaker i pyttesmå tärningar vilket tar tusen år, sen ska ost rivas, bröd värmas och köttfärs stekas och detta ska dessutom hållas varmt tills det är dags att äta men utan att bli torrt eller bränt. Bara av detta får jag stressutslag.
Men det värsta är ändå när man har satt sig ner för att njuta av sin skörd och försöker få till en perfekt avvägd taco eller burrito (eller vad man nu äter) med lagom mycket av alla komponenter och när man sen försöker äta den utan att den faller isär eller att allt det "götta" bara faller av och hamnar i en sorglig hög på tallriken. Och inte nog med det, sen måste man också tampas med en massa kladd och vätska som rinner ner längs handlederna och letar sig in i tröjärmarna. Om man inte redan hade ojämna hjärtslag innan man började äta har man vid det här laget skaffat sig det.
Okej, men om man är svag för tacojox och vill kunna äta det utan att behöva ta in på konvalescent-hem efter varje "tacofest" för att "hitta sig själv"? Jo, då reducerar man helt enkelt bara antalet tillbehör till några stycken. Det är så himla smart för det blir exakt lika gott, faktum är att man inte ens märker någon skillnad (bortsett från på adrenalinnivåerna i kroppen då).
Vegetariska burritos:
ett paket svarta bönor (dvs från en liten tetra, avsköljda)
olja
spiskummin
1 vitlöksklyfta
lite chili av något slag
några tomater
en halv lök
koriander
citron
socker
salt
Hetta upp olja, pudra ner lite spiskummin och ha i en krossad vitlöksklyfta. Låt puttra en liten stund, sänk värmen och häll i bönorna, lite vatten, chili och salt och mosa sedan ihop det hela lite med baksidan av ett stekdon. Gör under tiden en enkel salsa på tomater skurna i bitar, hackad lök, pressad citron, lite socker och salt och mycket koriander. Sen är det klart – och det här tar max tio minuter. Ät med någon typ av tunt bröd (jag tycker att det är godare med typ polarbröd än "riktiga" tortillabröd som känns så himla konservmedelsstinna), hyvlad ost (om du inte orkar riva) och gräddfil.
Jag är ett geni!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar