The Knife och ckokladpengarna – syskonen Dreijer, en del av Fazerimperiet

Följande är kanske en långsökt matkoppling men Fazer gör ju faktiskt bröd och godis (vilket är mat) och det här är en rolig grej som i alla fall inte jag kände till. Så här: idag stötte jag ihop med en bekant och vi började prata om pr-jippot kring "Black" och huruvida det var lyckat eller ej. Någorlunda lyckat konstaterade vi, i den mån att vi ändå stod och snackade om det så här några veckor senare, misslyckat i den mån att ingen av oss hade testat chokladen eftersom  Marabou gör så äcklig choklad. "Fazer däremot...", sa jag (jag gillar verkligen Fazers godis, men inte deras bröd) varpå han spann vidare på den självklara kopplingen musik – choklad: "The Knife är ju helt grundat på chokladpengar, Karin och Olof Dreijer är arvtagare till Fazer!"

Det här måste googlas, var så klart min första tanke när jag hörde detta, men närmare sanningen än detta kommer jag inte via google/Flashback, i alla fall inte just nu. Men det här Flashbackinlägget får räcka som belägg:

"Ja, Fazer är fortfarande ägt av Karl Fazer-familjen som är finlandssvensk. Familjen Dreijer, som tillhör Fazerfamiljen har rötter på båda sidor om Östersjön. De bryter inte på finska om nån trodde det. De har varit involverade i Svensk rederinäring bl.a. Familjen kommer ursprungligen från Tyskland någon gång på 1500 eller 1600-talet. Tror att Karl F är morfar eller mormors/morfars bror el liknande."

Några väl valda ord om ägg

Jag är en väldig periodare i mitt äggätande. Bör tilläggas att jag då företrädesvis syftar på ägget i sin kokta form (ägg som är iblandade i andra grejer mölar jag ohämmat i mig). Just nu råkar jag passande nog inför påsk alltså vara "på" men annars tycker jag mest att ägg ger en direktsignal till illamående-nerven. Hur som helst, det konstiga är att jag gillar kokt ägg enbart när det teamar upp med kaviar och vice versa – kaviar slinker alltså endast ner i samband med äggätande. I samma veva kan jag delge en iakttagelse av denna fantastiska encelliga organism som jag har gjort, nämligen att den har förmågan att laga sig självt efter att ha spruckit vid kokning! Ni kan ju testa själva nu under årets äggahögtid. Jag har alltså vid upprepade tillfällen noterat att ägg som haft sprickor under själva kokningen (i alla fall om det inte har spruckit så mycket) har "läkt" eller liksom lagat sig själva när de sedan har kallnat. Äggets svar på läkkött kanske?

Fest i sänghalmen

Trots sjukdom blev jag väldigt hungrig av att kolla på Sveriges mästerkock. Egentligen var jag mest sugen på lammracks, potatismos, chips och rostat bröd (fullt normalt) men eftersom jag inte orkade gå och handla fick det bli pannkakor i stället. När det är pannkaksdags brukar jag alltid alltid göra en crêpeinspirerad "matig" pankis till huvudrätt (av smetens sista droppar, så att man kan äta den varm och nygräddad) med ost, oregano, tomat och skinka eller salami. Ganska gott faktiskt! Jag jazzade även loss med sesamfrön och hällde såna på en av pannkakorna innan jag vände den, det blev okej, men ingen supersuccé för mina förkylda smaklökar.

Nittiotalet ringde och ville ha tillbaka sin sallad – chèvresallad

Jag har en känsla av att det hände mycket i mat-Sverige på 90-talet. Var det inte då den färska pastan gjorde sitt intåg? Focaccia, ruccola, lufttorkad skinka, mozzarella, basilika i kruka, etc. tillgängliggjordes på Konsum för 'svenssons' som dig och mig, tillsammans med inte så fräsiga men än dock medvetna Änglamark. Även chèvre-osten ostade in på Café String ackompanjerad av en liten balsamvinägervinaigrette. Som alla vet är päron och getost en ypperlig kombination. När man slutat rasa över hur alla säger chevré istället för chèvre passar det bra med en sallad som denna som är en aningen tillpiffad med en vaniljvinaigrette.

Ingredienser:
Sallad av smakrik typ; ruccola, frisée, radacchiosallad, whatever 'rings your bell'
Päron, sött och hårt
Blekselleri
Getost av vitmögel-typ
Valnötter

Vinäger
Olivolja
Salt
Svartpeppar
Vanilj

Skölj salladen och grönsakerna. Skär päron och selleri i aptitliga bitar. Blanda alla salladsingredienser. Smula över osten och nötterna. Blanda en vinaigrette med en aning vanilj. Ringla över salladen. Ät barfota på ett rustikt trägolv tillsammans med ett gott bröd.

"TACKARRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR!"

Sjukdom besöker i detta nu min kropp vilket känns "sådär". Tur i alla fall att det är onsdag vilket innebär att världens bästa tv-program (typ) går ikväll. "TACKARRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR!"

En överraskning ovanpå torr disk

Av det här att döma verkar det inte finnas någon hejd på min omtanke gentemot mig själv! Denna jordnötskaka (som jag tydligen "la fram" imorse - avsedd att avnjutas ikväll) överraskade mig STORT när jag kom hem från jobbet där den låg på en upp-och nedvänd kastrull på diskbänken. "Överraskning i vardagen" verkligen.

Banankaka med choklad och valnötter

När jag slänger mat som blivit dålig  känner jag skuld. Jag tänker på alla barn som inte har någon mat. Oftast handlar det om grönsaker som långsamt förflyttat sig djupare in i kylskåpet och som slutligen tappat all sin tro på livet. Bananer tillhörde tidigare den här gruppen av mat, fast de låg helt öppet i en skål. Först brunprickiga, skamsna. Sedan fläckiga och uppgivna. Slutligen helt bruna och utom allt hopp.

Men livet tog en vändning. Jag lärde mig att göra bananmjölk med kanel på toppen. Ett par år senare blev det inne med smoothies. Jag insåg att bruna bananer är ypperliga att fritera. Och sedan en dag åt jag banankaka.

Ingredienser:
3 ägg
2 dl socker
2 övermogna bananer
50 g smör
1 dl standardmjölk
3 dl vetemjöl
0,5 tsk vanilj
2 tsk bakpulver
En näve val- eller hasselnötter
Ca. 50 g mörk choklad
Om du vill; russin, fikon eller torkade tranbär
ströbröd

Värm ugnen till 175 grader. Smörj och bröa en form. Smält smöret. Vispa ägg och socker poröst. Mosa bananerna med en gaffel. Blanda ner bananer, smält smör, mjölk och vaniljsocker i äggblandningen.

Grovhacka chokladen och nötterna (om du vill). Blanda mjöl och bakpulver och häll ner i smeten. Tillsätt slutligen nötter, choklad och russin/fikon/tranbär till smeten. Häll smeten i formen och grädda i mitten av ugnen ca. 40 minuter eller tills kakan är gyllene och du kan sticka med en potatissticka (eller ett spaghettistrå) i kakan utan att den/det blir kladdig(t).

Överkurs: Du kan glasera kakan när den svalnat. Blanda ca. 2 dl florsocker med 1 msk vatten eller något mer, tills det blir en jämn tät smet. Häll glasyren över banankakan och låt den stelna en liten stund innan du serverar. (Glasyren på bilden blev inte så tjusig, det var för mycket vätska i.)

Biff med kinesisk vinäger och sesamfrön

Kommer du ihåg kina-restaurangen med karparna och vattenfallet? Dit vi gick med pappa när mamma var i Bologna. Där valde jag alltid friterade räkor med sötsur sås. De var orange, krispiga på utsidan och degiga inuti. Såsen var rödskimrande och glansig. Riset var en sensation, det satt ihop och ramlade inte isär som det andra riset som kom i paket med en svart farbror på. Den där smaken, Fanny. Jag tror det var kinesisk vinäger i såsen.


Här följer en rätt som vi alltid beställde på Rey de tallarines i Madrid. En annan dag ska jag berätta mer om denna fantastiska och underskattade restaurang som jag hoppas finns kvar.


Ingredienser, 4 portioner:
Till sås:
0,75 dl kinesisk vinäger
0,5 dl vatten
2 msk socker
1 msk japansk soja
en "manstumme" färsk ingefära, skalad och skuren i skivor
2 vitlöksklyftor, krossade med kniv


Till själva woken:
Lövbiff av innanlår eller annan fint skuren biff, kanske 120 g per person
3 msk vetemjöl
1 röd paprika
1 grön paprika
ett halvt fänkål
1 sharlottenlök
10 cm purjolök
en "kvinnotumme" färsk ingefära
1 vitlöksklyfta
3 msk skalade sesamfrön
1-2 tsk japansk soja
olja till fritering och wok, ca. 0,75 dl

Blanda ingredienserna till såsen i en kastrull, låt koka upp och sedan sjuda under lock.

Skär lövbiffen i strimlor om ca. 1 cm, lägg dem på en tallrik och panera dem med mjölet samt hälften av sesamfröna ordentligt. Hetta upp 3 cm olja i en lite mindre, djupare stekpanna. Fritera lövbiffen i omgångar, endast precis tills att köttet inte är rött längre, men aningen krispigt. Obs! Detta moment kan vara lite fräsigt och het olja kan skvätta ur pannan. Behåll ditt lugn och använd en långärmad tröja du inte är rädd om. Lägg köttet på ett hushållspapper så att överflödig olja kan rinna av.

Strimla paprika, fänkål och sharlotten- och purjolök. Riv ingefära och vitlök fint. Sätt en stor stekpanna på plattan, hetta upp olja. Fräs grönsakerna i omgångar, men de ska behålla sin krisp.  


Smaka av såsen! Den ska ha kokat ihop en aning, om inte så hetskoka den utan lock ett par minuter.
 

Tillsätt mer olja i den stora stekpannan, häll i vitlök, ingefära och de resterande sesamfröna. Låt fräsa i 20 sekunder, tillsätt övriga ingredienser; kött och grönsaker. Slutligen silar du såsen över. Smaka av med soja. 


Servera med japanskt ris eller jasminris.

Chili con carne

Oj, vilken fredagsfest! ALLA gillar ju tacos och det här är en variant, med en ganska svennig chili con carne som bas. Vi åt med bröd, gräddfil, sallad och salsa men annars funkar det nog bra med ris till.















Ingredienser (för 5 personer):
2 msk rapsolja
2 gula lökar
3 vitlöksklyftor
1 msk torrostade och mortlade korianderfrön
1 msk spiskummin
500 g nötfärs
en stor klutt tomatpuré
1 burk skalade hela tomater
5 dl vatten
1 bit märgben
1 tsk oregano
3 små torkade chilifrukter
2 msk äppelcidervinäger
1,5 oxbuljongtärning
lite salt
1 tsk socker
1 burk svarta bönor (sköljda i durkslag)

Hacka lök och vitlök och fräs i olja tillsammans med korianderfrön och spiskummin i en stor gjutjärnsgryta. Ha sedan i köttfärsen och stek tills vätskan från köttet har "gått upp i rök". Ha i tomatpuré och låt det hela svettas ytterligare några minuter innan du har i märgbenet och häller på tomaterna och vattnet. Sedan är det bara att tillsätta resterande ingredienser förutom bönorna som man kan vänta med tills sluttampen om man inte vill att de ska bli helt sönderkokta. Låt grytan puttra under lock i minst en timme men helst mer, jag lät den stå på plattan i tre timmar. Häll på mer vatten om det blir torrt under puttrandet.

Det här blir ju ingen genuin chili på det sättet, utan mer en traditionell svensk tolkning av "tex-mex". Vi åt med mjuka tunnbröd (Polarbröd) och ovan nämnda tillbehör, däribland då en salsa gjord på hackade tomater, avokado, pressad lime, salt och väldigt mycket koriander.

"Var köper du märgbenen som du snackar så mycket om?"

Väldigt väldigt många frågar mig: var köper du egentligen de där läckra märgbenen som det är så mycket snack om? Jo, svarar jag, i Sveriges bästa mataffär – Ica Aptiten på Torkel Knutssonsgatan – som dessutom råkar vara Carl-Johan de Geers favoritmataffär. (Benen finns i frysdisken.) Annars brukar man ju höra att man kan be om att få köpa loss lite ben hos "sin slaktare" eller hos "sin lokala kötthandlare" – men vem har egentligen en sådan? Det är ju liksom inte år 1950 längre, köttbodarnas tid är väl förbi?

Miso miso miso

Tasty soup - The Mighty Boosh - BBC 
 
I London arbetade jag på en sopprestaurang i Soho. Det var här jag för första gången stötte på den strukturella hierarki som gör att du vet din plats, men också drömmer om en annan. Det var på många sätt en lärorik tid. Förutom vikten av en god buljong (stora kastruller i vilka det kokade grönsaker och ben natten lång), lärde jag mig av min lilla chef Tom (en totalt bitchig backstabber från Amsterdam) uttryck som "foam party" och "shandy". När sopprestaurangen så småningom stängdes visade det sig i vanlig ordning att den hade drivits av en person med hjärta och ett par andra med pengar som ville ha mer. Hur som helst, jag lyckades under tiden att avancera till teamleader och jag såg The Mighty Boosh live på puben "The Hen and the Chicken" så allt var inte helt i onödan.

Här följer receptet på misosoppa för en person, en mirakelsoppa som går supersnabbt att laga om man fuskar med dashi i pulverform. Misopastan kommer i alla möjliga färger (den baseras på fermenterade sojabönor i kombination med bovete, vanligt vete, ris eller hampafrön) och dashin ska egentligen utgöras av riven torkad och rökt fisk som kokas. Här har jag valt att tillsätta spenat, men det vanliga tillbehören är alger, fint skuren purjo- eller salladslök och tofu. Trots fusk med snabb-dashi är denna miso en soppa som både magen och munnen gillar.

 

Ingredienser, 1 portion: 
3 dl vatten
2 tsk dashi no moto (finns att köpa på bl.a. Japanska Torget, men även i de flesta asiatiska affärer)
2 tsk misopasta
2 nävar bladspenat
2 tsk wakame-alger
japansk "silken" tofu

Värm vattnet, men låt det inte börja koka (om vattnet kokar blir misopastan grynig). Tillsätt dashi. Vänta tills dashin är helt upplöst, vispa ner misopastan med en ballongvisp. Smaka av. Tillsätt spenat och wakame-alger. Servera med bitar av tofu.

PPK - protein per krona

"Jakten på billigt protein börjar här! På den här sidan hjälper vi varandra att förmedla livsmedel med högt PPK (Protein Per Krona). Besökarna själva har möjlighet att lägga till egna livsmedel i listan under rubriken lägg till. Listan innehåller totalt 91 livsmedel, och den uppdaterades senast 2010-02-08."

Hundra procent rimlig lista!

Spoilervaring: Willys vetemjöl  toppar listan med sina 10 g protein/100 g mjöl och ett pris på 3.125 kr/kg. Kolla in listan här!

Sjukmat för toddlers

När vi var små och sjuka och vägrade äta vanlig mat brukade mamma göra en specialgrej som jag inte vet varifrån hon hade fått idén till. Något säger mig att hon själv inte är hjärnan bakom denna snillrika "maträtt". Förmodligen är det något som har gått i matarv från våra förfäder, sedan apelsinen och bananen äntrade vårt land på typ 70-talet.

Så här gör man:
Mosa en banan i en djup tallrik och häll över juice från en eller två pressade apelsiner. Sen är det klart! Jag har inte ätit denna nostalgigegga på kanske 25 år men jag minns det som otippat gott och uppfriskande. Banan möter apelsin - sött och kvalmigt möter friskt och syrligt!

Kaffe og kage og nogle praktiske informationer

Okej, klockan slår tre på eftermiddagen och du börjar bli sugen på något. Vad är du sugen på? Kaffe va, men något mer? Du vill ha något sött till kaffet! Du vill givetvis ha kaffe og kage! Jag gjorde dessa havrekakor förra veckan. Inspirationen kom delvis från några som Jenny hade bakat och delvis från de där kakorna som finns i kakhyllan i vilken sketen butik som helst och som ska vara lite sådär rustika och genuina och som har så fula och pinsamma namn att jag vägrar att ta dem i min mun. Hur som helst tycker jag att de där köpekakorna är goda men dessa som jag bakade blev självklart godare. Eftersom jag inte måttade ingredienserna (och receptet kanske därför är åt helvete) får man dock ha överseende om de blir äckliga.















Till 12 ganska stora kakor behövs:
125 gram smält smör
2 dl havregryn
1 dl dinkelflingor
1,5 dl socker
0,5 dl torkade tranbär
50 g hackad mörk choklad
1 ägg
en nypa salt

Sätt ugnen på 200 grader och blanda alla ingredienser i sen bunke. Klafsa ut på en plåt beklädd med bakplåtspapper och grädda i cirka 12 minuter, tills de blir gyllene och krispiga.

Märg, ben och vikingarock

Jag må ha blivit kallad "vikingarockare" och fått andra smädesord slängda i ansiktet till följd av mitt nyfunna smakintresse för benmärg, MEN JAG VET ATT DET BARA HANDLAR OM AVUNDSJUKA!!! Så jag tar nya friska benmärgstag, drar på lite vikingarock och laddar upp inför planerat chili con carne-kok under morgondagen genom att ta fram en märgpipa från frysen. Så himla enkelt, läckert och fräscht att ha portionsbitar av ben i frysfacket! Återkommer med facit.

Phô!

Phô är alltså en vietnamesisk soppa. Jag har inte varit i Vietnam men däremot har jag ätit den "ute" med varierande succé i munhålan och jag har också gjort några mindre lyckade försök att laga egen phô hemma. Det svåra med soppa är ju att få till den där smarriga mustigheten utan att använda tusen buljongtärningar, vilket oftast brukar bli fallet i mitt fall. Men - denna gång ville jag göra allt som stod i min makt för att få till något slags djup i smaken - och nyckeln till i princip ALL sorts mustighet verkar ju stavas märgben. Jag tog helt enkelt sats och frågade ICA-mannen efter dessa ben när jag var och handlade. (Man känner sig ju sig alltid som en sjukt jobbig pretentiös specialmänniska när man frågar efter "konstiga" varor i butiken.) Hur som helst var ICA-mannen väldigt trevlig och visade mig till fryslådan med märgben och besvarade också mina nervösa följdfrågor om tillvägagångssätt.

Det här är alltså min version av phô som jag har "jazzat fram". Den kanske inte är lagad helt enligt konstens regler och jag kanske har missat någon ingrediens och lagt till någon annan, men den är hur som helst god och smakar väldigt "autentiskt".

Men okej, hur gör man då denna fantastiska soppa?

Till buljongen (ca 4 pers) behövs:
rapsolja
2 lökar skurna i stora bitar
3 krossade vitlöksklyftor
en bit ingefära skuren i skivor
1 msk korianderfrön
2 citrongräsar (eller hur det nu blir i pluralis)
3 stjärnanisar
1 morot skuren i bitar
2 bitar märgben
1,2 liter vatten
4 msk soja
2 msk fisksås
1 tsk socker
1 buljongtärning, t ex mörk ox

Marinerat kött:
300 g lövbiff
2 msk sesamolja
2 msk soja
1 tsk koreansk chili
1 tsk vinäger
1 tsk socker
1 krossad vitlöksklyfta
lite riven ingefära

Tillbehör:
böngroddar
strimlad paprika
hackad färsk chili
limeklyftor
koriander
mynta
rostade jordnötter
väldigt al dente nudlar (i mitt fall glasnudlar)

Gör så här:
 Fräs alla torra ingredienserna till buljongen i en gryta i några minuter. Häll på vatten samt de andra "blöta" ingredienserna, socker och buljongtärningen. (En buljongtärning känns ändå nödgat.) Låt detta puttra i minst en timme, gärna i många timmar. Under tiden passar man på att göra det marinerade köttet. Blanda ihop alla ingredienser till marinaden och skär lövbiffen i tunna strimlor. Gojsa ihop köttet och marinaden i en skål och låt stå framme tills det är dags att steka det. Desto längre det får stå framme desto godare blir det!

När soppan har fått koka jättelänge och det "börjar dra ihop sig" silar man bort benknotorna, löken och allt det andra snafset och behåller buljongen. (OBS gör inte tvärtom!) Fixa klart alla tillbehör, hetta upp en stekpanna eller wok och stek sedan köttet jättesnabbt. Lägg ner köttet i soppskålar tillsammans med "lättkokta" nudlar som blir perfekta när de får ligga till sig i den varma buljongen som hälls över. Sedan är det bara att toppa med tillbehören efter behag!

Tofuodyssén fortsätter – glasnudelwok

Min tofuodyssé som påbörjades för några veckor sedan verkar fortsätta. Jag har nu insett att när det kommer till tofu, eller snarare när det gäller att få tofu att smaka någonting, är det ingen idé att spara på krutet. Tofu har ju på något sätt en antismak i sig självt och därför blir det lite som att såser och kryddor man adderar i hopp om att få till en "schysst smak" bara äts upp av tofun  och spottas ut i en helt annan dimension. Tumregeln för att få denna truliga bönpasta god är därför att ha på så mycket smaksättning man tycker verkar rimligt - och sedan dubbla dosen.

Ingredienser till tofun:
100 gram tofu
2 msk soya
1 tsk sesamolja
1 tsk vinäger
1 tsk koreansk chili (den är ganska mild)
1 krossad vitlöksklyfta

Skär tofun i ganska små bitar och lägg ner i en skål. Ha i övriga ingredienser, blanda, sätt in i kylen och vänta typ ett dygn.

Wok:
glasnudlar
några kvistar broccoli
en näve jordnötter
rapsolja
tofun
pyttelite socker

Koka nudlarna och häll av medan de är VÄLDIGT al dente – nästan hårda, annars blir de överkokta i woken sedan. Skölj i kallt vatten och klipp dem lite med en sax om du orkar. Hetta upp en stekpanna (eller hellre en wok om man nu har en sån) och släng i broccoli, tofu och jordnötter. Stek några minuter, stäng av värmen och ha i nudlarna. Strö över lite lite socker och blanda runt. Nu är det bara att slafsa i sig!

I limboland mellan fräscht och dirty – korvsallad!

Idag vidareutvecklade jag konceptet sallad, eller kanske snarare – jag vidgade min salladsrepertoar. Tidigare har jag i olika perioder varit inne på både halloumisallad och baconsallad, bägge är liksom denna anrättning lite sådär ljumna, men idag blev det alltså KORVSALLAD! Ni hör ju själva hur gott och samtidigt fräscht det låter.















Ingredienser, 2 portioner:
olivolja
1 "stånd" broccoli
2 små korvar, i mitt fall salsiccia från "Delizie" (som är ganska god)
1 röd paprika skuren i bitar
en näve frysta edamamebönor
en skvätt citronsaft
torkad timjan
salt och peppar
körsbärstomater
1 avokado
lite bladsallad

Stek broccoli, paprika och korv skuren i slantar på ganska hög värme. Stäng av plattan och ha i bönorna, pressa över citron och tussa över lite timjan. Salta och peppra. Medan detta svalnar något blandar man salladsblad, avokado och tomater, häll på lite olivolja och kanske lite vinäger och blanda lite till. Sedan är det bara att sleva upp på tallrikar eller om man vill blanda "korvsteket" med salladen i en skål. Men risken är nog att salladen blir lite slak på grund av värmen. Jag åt med knäckebröd som tillbehör, mest för att det var det ända som fanns till hands. Men något mer karismatiskt bröd hade nog varit att föredra. Hur som helst – gott!